Lagkraven bakom vattenberedskapen
Två lagar från 2006 styr i dag kommunernas ansvar för vattnet i en kris. Från 1 januari 2027 föreslår regeringen två nya lagar: en om kommunernas och regionernas beredskap, och en om motståndskraft hos de verksamheter som räknas som kritiska.
Kort svar
Ingen lag anger i dag hur mycket vatten en kommun eller verksamhet ska ha på plats. Det nya förslaget om kommunernas beredskap anger en målsättning: att under minst två veckor kunna laga mat i förskola, skola och äldreomsorg med egna resurser. Prop. 2025/26:303 ställer krav på riskbedömning och åtgärder hos de verksamheter som pekas ut som kritiska, bland annat inom dricksvatten och livsmedel. Riksdagen har ännu inte beslutat om förslagen.
Det som gäller i dag
Två lagar styr ansvaret. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska kommunen se till att behovet av vattenförsörjning tillgodoses inom verksamhetsområdet. Enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser ska kommunen analysera sina risker och ha förmåga att hantera allvarliga störningar. Ingen av dem säger hur mycket vatten som ska finnas på plats. Den bedömningen gör ni själva.
I Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030, framtaget av Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar, anges att det civila försvaret ska kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner i minst två veckor, främst med egna resurser. Dokumentet pekar särskilt ut dricksvattenförsörjningen som sårbar.
Två lagförslag från 1 januari 2027
Förslagen gäller olika aktörer: det ena kommunernas och regionernas eget beredskapsarbete, det andra de verksamheter som en myndighet pekar ut som kritiska för samhället.
| Kommunernas och regionernas beredskap | Prop. 2025/26:303, kritiska verksamhetsutövare | |
|---|---|---|
| Föreslagen lag | Lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap. Ersätter lagen (2006:544) | Lag om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare. Genomför EU:s CER-direktiv, ett direktiv om motståndskraft hos samhällsviktiga verksamheter |
| Gäller | Alla kommuner och regioner | Offentliga och privata verksamheter som en myndighet pekar ut som kritiska, inom bland annat dricksvatten, livsmedel, energi, transport och hälso- och sjukvård |
| Det viktigaste kravet | En robust och likvärdig förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet under kriser och höjd beredskap | Åtgärder för motståndskraft, så att verksamheten kan stå emot, begränsa och återhämta sig från en störning |
| Det ska finnas | En risk- och sårbarhetsanalys, en plan för beredskapsarbetet varje mandatperiod och en eller flera samlingsplatser för invånarna | En riskbedömning som uppdateras minst vart fjärde år och en plan för motståndskraft |
| Vid en störning | Kommunen ska informera allmänheten om det som är viktigt för liv och hälsa | Incidenter som kan ge en betydande störning anmäls till en myndighet inom 24 timmar |
| Två veckor | En målsättning för måltiderna i förskola, skola, fritidshem, särskilda boenden och sjukvård där patienter är inlagda | Ingen tidsgräns anges |
| Var förslaget står i oktober 2026 | Lämnat till Lagrådet för granskning 2 juli 2026. Föreslås gälla från 1 januari 2027 | Lämnad till riksdagen i juli 2026. Föreslås gälla från 1 januari 2027 |
Två veckors måltider är en målsättning
Förslaget om kommunernas beredskap säger att kommunerna och regionerna under femårsperioden 2027–2032 bör ha som målsättning att i minst två veckor kunna upprätthålla måltidsverksamheten i förskolor, skolor och fritidshem, särskilda boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning, och sjukvård där patienter är inlagda – med egna resurser. Regeringen skriver uttryckligen att målsättningen inte ska vara ett krav i lagen.
Målsättningen gäller alla de här verksamheterna, oavsett om kommunen driver dem i egen regi eller anlitar någon annan. Det är kommunen som avgör hur omfattande måltidsverksamheten ska vara och vilka åtgärder som behövs. Regeringen har avsatt pengar i statsbudgeten för arbetet.
Hur mycket vatten måltiderna kräver går att räkna ut i räknesnurran för krismenyn.
Kritiska verksamhetsutövare – vilka berörs?
Prop. 2025/26:303 gäller verksamheter som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster och som en myndighet har pekat ut som kritiska. En verksamhet kan pekas ut om en störning i verksamheten skulle få betydande effekt på samhällsviktiga tjänster. Inom dricksvatten gäller det leverantörer och distributörer av dricksvatten. Både privata och offentliga verksamheter kan omfattas, även kommuner.
För den som pekas ut börjar skyldigheten att göra en riskbedömning gälla nio månader efter beslutet, och skyldigheten att vidta åtgärder för motståndskraft efter tio månader. Riskbedömningen ska omfatta alla relevanta risker för en störning, och åtgärderna ska utgå från riskbedömningen.
Därutöver bör beaktas att regeringen har lämnat Prop. 2025/26:303 En ny lag för ökad motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare till riksdagen. Om förslaget antas kommer det att innebära ytterligare krav på motståndskraft och beredskapsarbete för vissa samhällsviktiga verksamheter.
Vad det betyder för vattnet
Inget av förslagen anger hur många liter som ska finnas på plats. Hur mycket som behövs avgör kommunen och verksamheten själva, utifrån hur många som ska ha vatten, hur länge och till vad.
När en störning inträffar är det stor skillnad mellan att planera för vatten och att redan ha vatten på plats. Ett beredskapslager ger tillgång till vatten från första dygnet, tills ordinarie lösningar åter fungerar.
För den som hellre slipper hantera lagret alls finns upplägg där leverantören bygger upp och sköter det hos kunden. Detta ligger även i linje med den inriktning som föreslås i Prop. 2025/26:303 En ny lag för ökad motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare, där fokus läggs på ökad motståndskraft och kontinuitet inom samhällsviktiga verksamheter.
Datum att hålla reda på
| Datum | Vad händer |
|---|---|
| 2 juli 2026 | Regeringen lämnar förslaget om kommunernas och regionernas beredskap till Lagrådet |
| 14 juli 2026 | Prop. 2025/26:303 lämnas till riksdagen |
| 1 januari 2027 | Föreslaget datum då båda lagarna börjar gälla, och då lagen (2006:544) upphör |
| 2027–2032 | Femårsperioden för målsättningen om två veckors måltider |
Vanliga frågor
Måste kommunen ha vatten för två veckor?
Inte enligt någon lag i dag. Förslaget om kommunernas beredskap anger två veckors måltider i förskola, skola och äldreomsorg som en målsättning för 2027–2032, inte som ett krav. Hur mycket vatten det motsvarar avgör kommunen i sin egen planering.
Vad är prop. 2025/26:303?
Regeringens förslag till en ny lag om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare. Den genomför EU:s CER-direktiv och gäller verksamheter inom bland annat dricksvatten och livsmedel som en myndighet pekar ut som kritiska. Lagen föreslås gälla från 1 januari 2027.
Vad är en kritisk verksamhetsutövare?
En offentlig eller privat verksamhet som tillhandahåller en samhällsviktig tjänst, och där en störning skulle få betydande effekt på samhällsviktiga tjänster. Det är en myndighet som pekar ut vilka som räknas dit, i varje enskilt fall.
Vilken lag ersätter lagen (2006:544)?
Regeringen föreslår att den ersätts av en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap från 1 januari 2027. Förslaget har lämnats till Lagrådet för granskning.
Har riksdagen beslutat om lagarna?
Nej, inte ännu (oktober 2026). Prop. 2025/26:303 behandlas av riksdagen, och förslaget om kommunernas beredskap har lämnats till Lagrådet. Båda föreslås gälla från 1 januari 2027.
