Svenskarna och vattnet 2026

Sju av tio litar på kommunens vattenberedskap, även om fem av tio vet inte vad den innehåller.

Om kranvattnet slås ut i en vecka – vet du vad din kommun gör då? De flesta svenskar litar på att kommunen löser det. Betydligt färre vet hur.

Aqua Nobel har låtit Aura Insight fråga 1 004 svenskar om nödvattenberedskap. Svaren visar ett förtroende som vilar på mycket lite kunskap, och en tydlig önskan om att kommunerna ska ha vatten på plats – inte bara en plan för hur det ska skaffas fram.

68 %

har förtroende för att kommunen klarar dricksvattnet

53 %

vet inte vad kommunens plan innehåller

4 %

känner till planen i detalj

Förtroendet är högt

68 procent har ganska eller mycket stort förtroende för att den egna kommunen klarar att förse dem och familjen med dricksvatten om kranvattnet slås ut i en vecka eller mer. 19 procent har mycket stort förtroende, 49 procent ganska stort.

Kunskapen saknas

53 procent vet inte vad kommunen har för plan för att förse invånarna med dricksvatten i ett sådant läge. 31 procent vet på ett ungefär och bara 4 procent känner till planen i detalj.

Det intressanta ligger i kombinationen. Bland dem som svarar att de inte känner till kommunens plan har 60 procent ändå förtroende för att kommunen löser vattenförsörjningen. Förtroendet är alltså inte byggt på kunskap om beredskapen, utan på en förväntan om att någon annan har tänkt på saken.

Störst kunskapsgap i Småland och öarna

Andelen som inte känner till kommunens plan varierar mellan landsdelarna, från 39 procent i Mellersta Norrland till 61 procent i Småland och öarna. Stockholm ligger på 58 procent.

Kunskapen sjunker också med åldern. Bland dem över 65 år saknar 62 procent kunskap om planen, mot 44 procent bland dem under 29.

Svenskarna vill se egna lager

Frågan om vad kommunen i första hand bör prioritera för att stärka nödvattenberedskapen ger ett tydligt svar: bygga upp egna lager av dricksvatten. Det säger 38 procent. Därefter kommer utbildning av invånarna i egen beredskap, 34 procent, investeringar i ny teknik som rening och mobila lösningar, 29 procent, och samverkan med grannkommuner, 27 procent.

Dricksvatten hamnar sist när svenskarna får välja

Ombedda att peka ut vilket beredskapsområde Sverige främst bör stärka just nu väljer 30 procent sjukvård, 24 procent el- och energiförsörjning och 17 procent livsmedelsförsörjning. Cybersäkerhet får 12 procent. Dricksvattenförsörjning får 9 procent.

Vatten är förutsättningen för de tre områden som hamnar högst. Sjukvård, äldreomsorg, skolkök och livsmedelsproduktion stannar alla utan dricksvatten. Att vattnet ändå hamnar sist säger något om hur självklart det är – tills det inte fungerar.

Få tror att vattnet blir bättre

På frågan om hur dricksvattnets kvalitet och säkerhet i Sverige utvecklas de kommande tio åren svarar 38 procent oförändrad. 31 procent tror på en viss förbättring och 6 procent på en avsevärd. 14 procent tror att kvaliteten försämras något och 3 procent avsevärt.

Bilden är alltså inte alarmistisk. De flesta räknar med att det fortsätter ungefär som i dag. Det är värt att hålla i minnet: den som inte tror att något kommer att förändras ser sällan något skäl att förbereda sig.

Vad vi tar med oss

Undersökningen mäter kunskap och förtroende hos allmänheten. Den mäter inte kommunernas förmåga, och den är inte ett underkännande av det arbete som görs i landets VA-organisationer. Men den pekar på två saker som är värda att ta på allvar.

Det första är att förtroendet är en tillgång som behöver underhållas. Ett högt förtroende som inte vilar på kunskap är känsligt: det håller så länge inget händer.

Det andra är att svenskarna själva efterfrågar det som är svårast att lösa i efterhand. Mycket av dagens nödvattenberedskap bygger på att distributionen fungerar när krisen kommer – att vägarna är framkomliga och att tankbilar kan ta sig fram. Det kan vara en del av beredskapen. Det kan inte vara hela.

Om undersökningen

Svenskarna och vattnet genomfördes av Aura Insight på uppdrag av Aqua Nobel, som en digital omnibusenkät med fältperiod 4–16 juni 2026. Totalt svarade 1 004 personer över 18 år. Respondenterna utgör ett riksrepresentativt urval av den svenska befolkningen och rekryterades från paneler som tillhandahålls av Cint. Nedbrytningar med färre än 30 svarande redovisas inte.

Undersökningen är tänkt att återkomma årligen.

Ladda ner hela rapporten

Alla sex frågor, samtliga diagram, nedbrytningar per landsdel, ålder och kön, samt metodbeskrivningen.

Vi använder din adress för att skicka rapporten och, om du vill, enstaka utskick om vattenberedskap. Du kan avregistrera dig när som helst. Läs mer i vår integritetspolicy.

Frågor om undersökningen: Pontus Klenell, vd Aqua Nobel, 072-166 23 28, pontus.klenell@aquanobel.se

Är du journalist och vill ha rapporten direkt, utan formulär? Hör av dig till Pontus, eller använd den bifogade rapporten i pressutskicket.